Himlen faller ned.

Sitter just nu inne, med Roberts skjorta på mig och dricker kaffe. Det öser ned ute och det låter som om taket håller på att falla in, känns jättebra. Tur att regnet har en speciell plats i mitt hjärta.

Eftersom jag var hemma igår fick jag jobba röven av mig idag och försöka hinna så mycket som möjligt, speciellt när jag var tvungen att fara hem tidigt då jag hade tid för synundersökning hemma i Kalix. Hade minimalt med rasttid och tog en kort lunch. Inte för att det kändes som om jag fick mycket gjort ändå. 2 meter tyg är inte att leka med.


Det kändes som om mina jävla fingrar blödde efter att ha gjort alla piprensare till träd.





Spetsen där uppe är mallen för en grind. Typ.


Sen har jag haft jävligt mycket tid idag. Jag slutade gymnasiet i juni. Det är snart 4 månader sen. Typ. När jag satt och pratade med några i klassen idag kändes det som om det var flera år sedan. Det känns som om tiden från då till nu har varit lång och det känns inte ens som om det var samma person. Jag vet att det låter efterblivet, vem fan mognar på några månader!? Men jag säger inte att jag blivit mognare direkt, utan bara fått lite perspektiv. Tror mycket handlar om skolan jag nu går nu, det jag håller på med och hur det har blivit på den senaste tiden. Jag trivs verkligen, är där jag vill vara. Sysslar med det jag älskar. Lite töntigt kanske, men jag känner verkligen att jag hör hemma i den här världen och jag önskar att jag kunde hålla på med det förevigt. Bara syssla med sånt jag tycker om och leva mitt liv så som jag vill. Jag vill inte vara rik, leva i ett flott hus och ha en massa dyra saker. Jag vill bara vara lycklig.
Ska det vara för mycket begärt?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0